Se encontraron 324 resultados para «Ée»:

a : a, hunp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

a lado : tséel

abaratar : éems tohol, kabulkun tohol

abarcar : bak’paach, méek’, méek’táan

abarrote : ba’alo’ob ku ko’onol ku hach k’abéetchahal.

abastecer : ts’aa ba’ax k’abéet

abortar : éems aal

aborto : éemel aal

abrazar : méek’, lóoch

abrazo : lóoch, méek’

acaparar : méek’táan

acción : péek

acta : hu’un ku ts’íibta’al tu yóo’lal hunp’éel ket t’aan ichil hunmúuch’ máako’ob.

adecuar : éet k’alap

ademán : béech’ k’ab, éets’ p’a’as.

afanar : meyah yéetel ki’imak óolal

ágil : péeka’an, sáak’óol

ahorcajar : hets’ méek’

al lado : tséel

alfabetización : ka’ansah xook yéetel ts’íib

alfabetizar : ka’ansah xook yéetel ts’íib

algún : hayp’éel

alguna : wa hayp’éel

aligerar : séebkun, lep’ óol

alimentación : tséen hanal

alimentar : tséen, tsaa hanal

alpargata : xanab, xanab k’éewel

amistad : uts bisbah yéetel he’ máaxake’.

amoldar : u beeta’al hunp’éel ba’al he’ex u nu’ukulil tu’ux ts’a’abale’.

amoratarse : éek’kume’ental, ée’puk’e’ental.

aniquilar : xu’uls, chéehs

anochecer : áak’abtal, ée’hoch’e’ental, ée’same’ental, ok’nak kíin

añicos : xéexet’al

aparentar : chéen tu menkubah, chéen tu tuus

apedrear : ch’iin ku meenta’al yéetel tuunich.

apostar : u buul máak yéetel taak’in.

apresurar : chichkun, séebkun, lep’ óol

aprisa : séebal, tu séebal

aprovechar : k’abéetkun, k’a’ana’ankun

apurar : séebkun, lep’ óol, chichkun

arco iris : chéel

arriar : éems

arriesgar : péek óol

artesanía : u meyah máako’ob ku meentko’ob ba’alobb yéetel u k’abo’ob bey xan yéetel u mehen nu’ukulo’ob.

artesano : máak ku meentik ba’alo’ob yéetel u k’ab bey xan yéetel u mehen nu’ukulo’ob.

astilla : u xéexet’al che’, tuunich wáa uláak’ ba’alo’ob

aterrizar : háayal, éemeh, éemel

atizar : péeks k’aak’, huts’ náahche’, much k’áak’

atropellar : héentan, naktáan

averiguar : k’áat chi’, káatpéeks

avisar : u ts’a’aba yohéeta’al hunp’éel ba’al.

b : b, ka’ap’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

bajar : éemel

bar : nah tu’ux ku ko’onol yéetel ku yu’uk’ul ba’ax ku káalkunsik máak.

bilingüe : ka’ap’éel t’aan

borrasca : cháak hach k’a’am yéetel u yiik’el.

botica : u nahil koonol ts’aak, u nahil wáa u kúuchil tu’ux ku meenta’al yéetel ku ko’onol ts’aako’ob.

botija : p’úl nu’ut’ yéetel wóolis.

brillante : léembal, léets’bal

brillar : hoop, léembal, léets’bal

brillo : léembal, léets’bal

brocado : chuuyil nook’ yéetel k’an taak’in

budin : ch’uhuk meenta’an yéetel u xéexet’al ch’ujuk waah.

c : c, óoxp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

cabaret : u nahil tu’ux ku káaltal yéetel ku yóok’ot máak.

calambre : lot’ kéeh

caníbal : mak ku haantik u yéet máakil.

cantina : kúuchil tu’ux ku ko’onol yéetel ku yu’uk’ul ba’al ku káalkuntik máak.

carcomer : néet, nóot’, níich’, biis, sib

carne de cerdo : u bak’el k’éek’en

carne de venado : u bak’el kéeh

carpintería : u kúuchil u meenta’al ba’alo’ob yéetel che’

carpintero : pool che’ (h), men ba’alo’ob (h), yéetel che’

cebar : tséen, polokkin, polokkun

cerdo : k’éek’en

cervatillo : aal kéek

cervato (venadito) : aal kéek

cerveza : cheba, seerbéesa

cesar : háawa, ts’o’ok, ch’éen

chamuscar : sóon k’áak’, léets’

chaquiste : wéel

charco : ha’ akakbal ti hunp’éel k’oom

chicote : hunp’éel chan suum chich haxa’ani yéetel ts’aba’an u yook utia’al u yúuchul haats’

chiquero : u nah k’éek’en, kuuchil tu’ux ku k’a’alal k’éek’en.

chorizo : bek’ech chooch but’a’an yéetel k’uxub yéetel tsaats.

ciervo : kéeh

cita : t’aanbail; k’iin ku ya’aliko’ob yan u yilkuba máako’ob ti’ hunp’éel tu’ux.

citar : u ya’ala’al tu’ux yéetel ba’ax k’iin kun u yiluba máako’ob; t’aanbail.

cochino : kéek’en (h)

comenzar : káahal, ho’op’ol, léekel, chúunpahal

comienzo : chúunpahal, káahal, léekel, ho’op’ol, chúun

compañero : láak’ nuup, éet

compañía : éet, éetel, iknal, láak’in

comparar : keet, éet p’iis

con : yiknal, yéetel

condiscípulo : éet xook

conmover : péeks óol

conocer : k’ah óol, ohéelal

contiguo : éet chi’, tutséel

convivir : múuch’ kuxtal, múul kuxtal, éet kahtal

copiar : u meenta’al hunp’éel ba’al he’ex uláak’e’.

cosechar : hooch, mool, uux, t’ook, éens

costado : tséel, xáax

cotorra : t’uut’, kéel

criar : tséen

cuando : le kéen

cuero : k’éewel, oot’el

cultura : tuláakal ba’al ku kanik yéetel ku ka’ansik máak.

curandero : meen (h); wiinik ku ts’aak yéetel xíiw wáaa yéetel payal chi’.

curtidor : bon k’éewel (h), ts’aan kéewel (h)

curtir : bon k’éewel, ts’aam k’éewel

d : d, kanp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

de prisa : séeba’an

declinar : éemel, p’áatal

descargar : éems kuuch, luk’s kuuch

descender : éemel, ts’aam, háayal

descontar : luk’s, eems tohol, éens tohol

deshojar : luk’s le’, p’éep’ t’ok le’

despacio : chaanbéel, hunhunp’íit

desplumar : p’éep’

despoblar : u bin u kahnáalilo’ob hunp’éel kaah

destreza : péek, séeba’anil, péeka’anil

diamante : hats’uts sak tuun ku léembal

dibujar : u ts’íibta’al wáa u bo’onol u yoochel hunp’éel ba’al

digerir : tahal hanal, tahal o’och, éemel o’och

distinguir : k’ah óol, il, téet, yéey

divulgar : ts’aa ohéetbil, men ohéetbil

duda : péek óol

duplicar : u meenta’al ka’atéen hunp’éel ba’al

e : e, ho’p’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

edificio : nahil, nohoch nah menta’an yéetel pak’.

el (artículo) : ts’íib ku bin táanil ti’ hunp’éel k’aaba’ tia’al u ye’esik xiib yéetel chéen huntúul wáa hunp’éel.

elegir : téet, yéey

ella : leti’, le t’aan he’ela’ chéen utia’al xch’up wáa ko’olel.

empezar : chúunbes, chúunpahal, káahal, léekel

empírico : chéen kambil

empujar : léench’in, túulch’in

engarrotar : lot’ kéeh, loot’

enseguida : séeb

ensuciar : kukul lu’umt, éek’kun

escoger : téet, yéey, xíix

espejo : néen

espelón (planta) : xpéelon

establo : u nahil tu’ux ku k’a’alal wakaxo’ob yéetel xan tsíimino’ob.

experto : hach kaanbanaha’an; máak u hach yohel hunp’éel ba’al

f : f, wakp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

fácil : chéen ch’a’abil, ma’ talami’, ma’ yahi’

fama : péektsil, péeksil

fijo : héets’a’an

fluir : áalkab, hóok’ol, wéekel

folklore : ba’axo’ob suuk u meentik hunp’éel kaah

fracturar : kaach, káachal, teeh, téehel

fragmento : xéet; xéet’el, káach, xoot

frontera : xuul, xuul u lu’umil hunp’éel kaah

g : g, ukp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

gajo : héek, héek’el

gozar : ki’ óolt, ch’a’ u ma’alobi hunp’éel ba’’al

gris : sak boox, sak éek’, boonil ch’o’

h : h, wakaxp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

hábil : péeka’an

herbolario : máak ku kaxtik xíiwo’ob utia’al u meent a ts’aakil yéetel utia’al u koneh.

hierbatero : meen, máak ku ts’aak yéetel xíiwo’ob.

hombro : keléembal, keléenbal

horcajadas : héets méek’

huasteco : téenek

i : i, bolonp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

imitar : éets’, u beetik máak le ku meentik uláak’e’

inaugurar : chúunpahal, léeks, káahs, holbes

informar : t’aan, ts’aa t’aan,a’al ts’aa ohéetbil

ingerir : u yoksa’al hunp’éel ba’al ti’ uláak’

inquietar : péek óol

intensidad : séeb, séebil, chich, chichil

interesar : k’abéet

inyección : huup’, ts’aabil ts’aak yéetel púuts’

inyectar : huup’, ts’aa ts’aak yéetel púuts’

j : j, lahunp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

jadear : héesbal, héesbah

jardín : tu’ux ku pa’ak’al hats’uts loolo’ob yéetel hats’uts che’o’ob.

jornal : náahal ku ts’a’abal tu yóo’lal hunp’éel k’iin meyah.

k : k, bulukp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

kaki : boon ku ho’op’ol kitak k’aank’an tak ya’ax sak éek’.

kermesse : cha’an ku meenta’al tia’al u mo’olol taak’in tia’al u ma’alobkinta’al hump’éel kaah

kiosco : hunp’éel chan nah yaan ti’ u k’íiwikil kaaho’ot tia’al u meenta’al cha’ano’ob.

claxon : hunp’éel chan ba’al yaan ti’ buus wáa, he’ ba’axak ki buuts’ile’ tia’al u yawtik máax ku táakal tu beel.

l : l, ka’alahunp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

lado : tséel, xáax, háal

lapo : lah, wéek’ lah, bok’ lah

latido : péek, puul, síit’

latir : péek, síit’, populaankil

lazar : léeh

lazo : mook, léeh

lechar : u bo’onol wáa ba’ax yéetel ta’an yétel ha’

lento : chaanbéel

listo : séeb, péeka’an

longaniza : bek’ech chooch but’a’an yéetel huch’bil bak’

lucir : léembal, léets’bal

m : m, óoxlahunp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

machetear : ch’aak yéetel máaskab

mancha : éek’

mantener : tséen, kuxkin

marear : éek’hoch’e’ental ich

mariposa : péepem

marrano : k’éek’en

masaje : páats’, yéet’, yeets’

menester : k’abéet

menguar : éemel, kaabaltal

menstruación : éemel k’i’ik’

menstruar : éemel k’i’ik’

mercado : k’íiwik, u kúuchil u ko’onol yéetel u ma’anal ba’alo’ob.

mermar : p’íitkun, éemel, kaabaltal, kaabalkun

migaja : p’úuy, xéet’, xéet’el

moldear : paat, u meenta’al wáa ba’ax ichil hunp’éel un’ukul hóohochil.

monografía : u ts’íibil ba’alo’ob ucha’an, ku meenta’al ti’ hunp’éel kaah, ba’alo’ob yaan yéetel ba’alo’ob.

montura : xéek

mordizco : níich’, k’uux, nóot’, néet’

mover : péek, péeks, pik’, húuy

movimiento : péek

mueca : éets’, nich’ koh

mugre : éek’, éek’chok’, kiirits’

muñeca : hunp’éel báaxal he’ bix chan ko’olel ku báaxtik mehen

muy (superlativo) : hach, seen, seten, héet, heta’an, táah

n : n, kanlahup’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

nada más : chéen, ha’alili’

nómada : máak chéen bey u máano’ yéetel ma’ u hets’kunmah u yotoch ti’ hunp’éel kúuchi’.

noticia : péektsil

noveno : bolonp’éel

ñ,: ñ, ho’lahup’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

o : o, waklahunp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

obscurecer : éek’hoch’e’ental, áak’abtal, áak’abchahal

obscuridad : áak’abil, éek’hoch’e’enil

omóplato : u baakel keléembal

ondear : péek, wilbáa

opacar : éek’hoch’e’ental

oscurecer : áak’abtal, éek’hoch’e’ental

oscuro : éek’hoch’e’en

p : p, uklahup’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

paila : nohoch yéetel kóoch kuum

paisaje : hunxéet’ lu’um, k’áax wáa k’aak’náab hach hats’uts

palpitar : síit’, péek

panadería : nah tu’ux ku meenta’al yéetel ku ko’onol waah.

paño : xéet’ nook’ tia’al u yúuchul cho’

pariente : láak’, láak’ tsil, éet k’i’ik’el

partícula : p’úuy, p’úuyul, xéet’, káach

pedazo : xóot’, xéet’, káach, kóots

prisa : séeb, sséebil, séeba’an

proclamar : a’al, ts’aa ohéetbil

prójimo : láak’, éet wíinikil

promulgar : a’al, ts’aa ohéetbil

pronto : séeb, háan

provocar : kaxan ba’ate’el, kaxan k’uuxil, kéex

q : q, waxaklahup’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

queso : kéex

quiché : kich’ée

r : r, bolonlahup’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

raja : xéet’, xóot’, búuh, ts’íit

rama : k’ab, k’ab che’, héek’, xay che’; xa’ay che’

ramo : héek’, chúuch

rápido : séeb, séeba’an, chich hach chich

raudo : séeb

rebajar : chichankun, mehenkun, éens

recelar : sahaktal, péek óol, k’ux óol

recelo : péek óol, k’ux óol

remar : báab yéetel che’

remo : che’ yéetel ku yáantkuba máak, utia’al u bin ich ha’

resplandecer : léembal, huul

resplandor de fuego : léets’

retazo : xéet’, xóot’, yala’

retentar : léekel

revolver : xa’ak, péeks, chíikt

rincón : tséel, tu’uk’

roble : béek

roer : nées, néet’, p’éep’

s : s, k’aalp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

salpicón : tsi’ikbil bak’ yéetel u xa’ak’

saludar : béech ho’ol, tsiik

secuestrar : u yokolta’al máak tumen u yéet máakil

seleccionar : teet, yéey

señal : chíikul, béech’ ho’ol, béech’ k’ab, béech’ kaal

serenata : k’aay yéetel paax ku bisa’al tak tu nahil máak

siempre : huntiich’, maantats’, léeyli’e’

singular : hunp’éel, huntúul

solamente : chéen, ha’alil

soldar : taak’, u tsu’utsuhool yéetel kib wáa uláak’

sólo : chéen

solo eso : chéen lehaah

sospecha : tuukul, péek óol

sucio : éek’, k’óok’ol, kiirits’

suela : k’éewel

sustentar : tséen, láat’

t : t, hunk’aalp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

tabla : che’, xóot’ol che’, xéet’el che’

tajada : búuh, xéet’, x’óot’

también : bey xanláayli’e’, léeyli’e’

tela : nook’, xéet’

televisión : teléebits’ióo

temporal : iik’al yéetel u cháakil

terremoto : péek áamba, kíilba, tíitba

titilar : léembal, hohopaankil, ninibaankil

tocayo : éet k’aaba’

topar : héentan, naktáan

torpe : aal, ma’ péeka’ani’, xaan u xíinbal

traducir : tsool, k’es t’aan, u su’utul hunp’éel t’aan ti’ uláak’.

trampa : léech, núup’

trapear : cho’ yéetel nook’

triángulo : óox tu’uk’, óox tséel, óox ti’its

trozo : xóot’, káach, xéet’, kóots, háat

u : u, ka’ak’aalp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

unificar : hunp’éelkun, pa’ate’kun, much’kin

uña de gato (planta) : béeb

urgente : séeb

útil : k’abéet

v : v, óoxk’aalp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

vagar : máan chéen mina’an u haahil, máan chéen beyo’

vaquero : mayol; máak ku léeik wakax wáa tsíimin.

veloz : séeb, péekla’an, séeba’an

venado : kéeh (cervus communis)

vera : háal, háalchi’, tséel

vez : téen, -máal, -puul

violencia : u meenta’al wáaba’ax yéetel ya’abach muuk’

x : x, kank’aalp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

xilófago : bey u ya’ala’al ti’ le yik’elo’ob ku néesko’ob che’o’

x : x, ho’k’aalp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.

y (conjunción) : yéetel, kux

z : z, wak’aalp’éel le ts’íib he’ela’ he’ bix u huum ich maayae’ bey xan ich káastlan t’aan.